Hampus Eurenius

Jag har ingen biljett än men jag vill verkligen se Dolly Parton på Stadion på fredag. Jag såg henne även förra året på Globen och det var bland det bästa och roligaste jag någonsin sett. Jag både skrattade och grät på samma gång. Blev faktiskt intervjuad i DN på stan om mitt förhållande till Dolly och jag berättade att jag gillade henne redan när jag var liten men att det fick ske i smyg. Inte kunde en tolvårig kille mitt i hårdrocksbältet gilla country! Jag fick vänta många år innan jag kunde komma ut som countryfrälst.

Var i New York nyligen och där hajar dom verkligen inte det där med country alls. Om jag säger att jag jag gillar country till en New York-bo tittar dom mycker suspekt på mej och undrar vad jag är för en högerkristen lantis. Men jag förstår att det måste vara en annan sak där. Det är ju liksom på riktigt och inte den där romantiserade westernfantasin som vi har här hemma. Om jag säger till dom att jag gillar country är det väl ungefär samma sak som att jag på södermalm träffar nån från Värmland som säger att han verkligen älskar Christer Sjögren och dansband!

Jag ska i alla fall bege mig till Stadion och hustla med svartabörshajarna om en sittplats på läktaren. Vi kanske ses där!